Fotografering
Vi ska fota liknande bilder på mig och Karat någon dag, blir nog om typ 2 veckor när jag är klar med allt som ska göras det sista nu i skolan, ligger efter med 2 uppgifter som ska vara klara i slutet på nästa vecka så det är dags att sätta fart!
Karat fick gå på en liten promenad idag igen, men imorgon får jag rida normalt igen och på torsdag är det dags för hoppträning igen! Ser verkligen fram emot det!
Massage
Besöket började med att vi pratade lite om Karats bakgrund, tidigare skador och problem osv. Sedan kände hon igenom honom lite innan vi gick ut till ridbanan där hon ville se hur han rörde sig i skritt på rakt spår, både från sidan och bakifrån. Sedan tittade hon lite på hur han rörde sig på små volter där han fick trampa över ordentligt i sidled med inner bakben.
Efter det gick vi in i stallet igen för att känna igenom honom lite mer innan hon behandlade honom med Biolight, såhär står det på Helens hemsida om denna behandling:
"Biolight är en effektiv, smärtfri och säker metod för snabbare läkning av sår och andra inflammatoriska tillstånd med hjälp av pulserande ljus med speciella våglängder. Biolight bygger på elektromagnetisk strålning som påverkar på cellnivå. ALLA skador sker först på cellnivå därefter på vävnads och organ nivå.
Oberoende forskning har visat att ljus av rätt våglängd kan förse cellerna med nödvändig energi för att få igång kroppens egen läkningsprocess. Beroende på ljusets Hz kan vasodilation uppnås. Vasodilation innebär en vidgning av blodkärlen som ger ökad genomblödning och trycksänkning i vävnaden, vilket ger smärtlindring och är nödvändigt för läkningsprocessen. Biolight stimulerar även immunförsvaret och de vita blodkropparna samt nybildandet av celler."
Det ökar blodcirkulationen och gör att hästen blir avslappnad i musklerna, vilket i sin tur leder till att den tar till sig massagen bättre.
Efter detta började hon massera bakdelen ordentligt samt visade mig hur jag ska stretcha honom, sedan gick vi ut på ridbanan igen för att se om det blivit något bättre, och visst hade det blivit det! Han skrittade bättre och hon tyckte att han reagerade kvickare och hade inte lika jobbigt att flytta benen i de små volterna.
Vad kom vi fram till nu då kanske ni undrar? Jo, Helen sa att han är lite sned i bäckenet och att det nog krampar lite för honom uppe vid korset. Detta tror hon är väldigt gammalt, att han redan kan ha haft det innan vi köpte honom. Och att även om han inte har ont av det så begränsar det bakbensaktiviteten lite (han har alltid varit lite kort bak). Hon tror även att det är anledningen till att han alltid är lite gallig på bakbenen, att blodcirkulationen inte är som den ska pga det. En annan sak som han gjorde ofta när han var yngre, och har börjat göra igen nu efter skadan är att han tappar ena bakbenet ibland, tror det är höger bak. Även detta tror hon kommer från att bäckenet är snett, att det är nån nerv nånstans som kommer lite i kläm ibland som gör att han "tappar" benet. Det var väldigt mycket information såhär första gången, så jag kommer inte ihåg allt hon sa, men hon tyckte ändå att han såg väldigt fin ut och att han definitivt var fräschare än de flesta andra hästar hon möter och behandlar, så det kändes ju ändå skönt att höra!
Imorron ska jag gå ut och promenera med honom lite, men sen får jag rida på som vanligt och jag ska stretcha honom som hon visade mig efter varje ridpass i lite drygt 2 veckor nu och så ska hon komma tillbaka då och kolla upp honom igen och se om det blivit bättre eller sämre igen.
Känns också bra att hon förklarade att det absolut inte är något allvarligt, utan det är faktiskt väldigt vanligt bland hästar att ha denna "skadan" eller vad man ska kalla det. Det viktigaste nu är att jobba med rakriktningen och försöka få honom ordentligt liksidig, jag ska jobba på att töja ut högersidan då det är som att han är kortare i den sidan vilket gör att han blir svårare att ställa igenom i vänster varv vilket stämmer med hur jag känner i ridningen.
Härlig skogstur
Hoppträning
Har försökt göra en liten skiss över övningarna vi gjorde idag, blev jättefult haha. Men lättare att förklara med hjälp av den iallfall!
Började med att hoppa hinder 1-2, första gången var båda två små kryss, sedan blev 2an en oxer istället. 3 ganska långa galoppsprång för Karat, han fick verkligen töja ut galoppen och ta i med bakbenen, vilket är precis vad vi behöver jobba med på honom då han gärna blir lite kort. Han gjorde detta jättebra och fick verkligen fram en större galopp. Oxern låg på ca 90 cm på slutet, hoppade som sagt jättebra, trots att jag klantade till det några gånger.
Sedan fortsatte vi med att hoppa 3 (vanligt räcke), 4-5 som var en kombination med 2 lite kortare galoppsprång mellan, litet räcke in, oxer ut. Efter att han fått fram den där stora, bra galoppen efter första övningen blev det ganska trångt för honom i kombinationen. Lite av det var mitt fel också, vågade inte korta upp galoppen så mycket som behövdes (känner fortfarande lite att jag behöver farten för att ta mig över lite högre hinder). Oxern ut låg på ca 1m och även om det blev trångt och vi kom nära oxern seglade han över den hur lätt som helst. Vilket gjorde att mitt självförtroende växte rejält och sista gången vi kom på kombinationen vågade jag korta honom lite mer innan så att det blev bättre avstånd för honom.
Tillsist red vi hela banan så som jag ritat på bilden några gånger. Kändes superbra verkligen! Är så taggad på att komma ut och tävla lite hoppning nu!
Blev tyvärr inga bilder då vi var inne i ridhuset pga värmen och för att utebanan var så dammig, gick knappt att andas pga allt damm där när vi red fram! Men bjuder på denna bild på mig och Karat från en hopptävling i Kil för typ 2 år sedan.
Ge mig!
Ca 2000:- får man hosta upp för dessa godingar! Frågan är om man inte skulle satsa på att köpa dom i försenad födelsedagspresent till sig själv sen efter sommarjobbet...mycket möjligt att det blir så! (Behöver ju faktiskt ett par nya chaps...!)
Solig dag!
Nu har jag precis kommit hem från stallet, fick bli en tur i skogen med Karat idag. Mest skritt men kände lite på honom i traven också, mest för att känna så att han kändes okej inför hoppträningen imorron! Han kändes pigg och fräsch, ska bli jättekul att få åka och träna lite hoppning!
Såhär såg vi ut på förra veckans hoppträning:
Lite taskig kvalitet på bilderna, tog dom från min facebook, hade dom tydligen inte på denna datorn!
Efter den härliga skogsturen passade jag på att duscha av Karat ordentligt, vilket inte har blivit gjort på hela vintern/våren! Kändes som att det var dags för ett ordentligt vårbad nu! Som belöning fick Karat beta lite gräs medans han torkade i solen, han var helt lyrisk och mosade in massvis med gräs i munnen!
Karats skada
Det hela började med att han succesivt under hösten blev sämre och sämre i galoppen, tills han helt plötsligt började göra avbrott helt plötsligt från galopp till trav, särskilt på långsidorna på ridbanan när han var helt rak, det var som att han inte orkade fortsätta galoppera. Började känna på mig att nått inte stod rätt till, visst att Karat kan krångla lite då och då på grund att sitt lite speciella humör, men såhär hade han inte gjort tidigare. Efter några dagar till så kunde han knappt galoppera alls utan började sparka och stå emot istället. Då visste jag definitivt att nått var fel.
Vi försökte känna igenom honom lite, han har haft problem med ryggen för några år sedan så det var det första jag misstänkte, försökte känna längs ryggraden och visst reagerade han lite när man tryckte ungefär vid korset. Men något mer vi märkte var att började bli sur när man borstade/kände/klämde på bakknät, särskilt det vänstra. Tog hjälp av en hästmassör/kiropraktor för att kolla ryggen ordentligt, hon upptäckte en förskjutning i SL-leden eller vad den nu heter som hon rättade till. Dagarna efter var han superfin i traven, men galoppen fortsatte att krångla. Bestämde oss för att låta en veterinär kolla på bakknäna som Karat fortfarande inte ville att man skulle röra. Nästan på en gång konstaterade han att det rörde sig om en inflammation i knäleden i vänster bak. Karat fick behandling, boxvila några dagar och sen ut i en liten sjukhage någon vecka, efter det kom veterinären tillbaka och det såg mycket bättre ut, först hade han tänkt spruta en tuppkam in i knät, men eftersom det såg så bra ut fick han den bara i blodet. Mer vila och sen fick jag börja skritta ca 20 min om dagen.
När jag sedan äntligten fick börja trava hade det hunnit bli i mitten på december tror jag, underlaget på våran ridbana vi har i stallet var stenhårt/isigt = inte bra för Karat som hatar hårt underlag. Detta gjorde igångsättningen fruktansvärt jobbig, Karat ville inte ens börja trava och började varje ridpass med att sparka mot skänkeln/bocka såfort jag försökte driva fram honom, först trodde jag att han hade ont igen, men han reagerade inte när man klämde på knät och när jag väl fick igång honom i trav efter stora protester såg det ändå ganska bra ut.
När han sedan gav sig med detta i traven och det var dags att börja galoppera blev det samma visa där, stora protester, men när han insåg att jag inte skulle ge mig så började han ändå att gå frammåt och kändes faktiskt riktigt bra. Tror det var i april som jag för första gången kände att NU kan jag rida och träna normalt igen. Sedan dess har det rullat på, Karat har känts fräsch och pigg och verkar tycka att det är kul att få jobba igen. Nu den senaste har han dock känts stelare i bakbenen igen, kan bero på att han har gått såpass hårt ett tag att inte musklerna orkar med, för igår såg han lite bättre ut igen. Han reagerar dock lite på samma ställe i ryggen som i höstas, så vi har ringt till en hästmassör som ska komma på måndag för att känna igenom honom. Han verkar inte ha ont annars och känns pigg och framåt när jag rider så skulle ändå rida på normalt nu fram tills att hon kommer så får vi se hur han känns då!
Välkommen!
Den här bloggen kommer främst att handla om min häst Karat, en 9 årig fullblodskorsning. Tillsammans tävlar vi i dressyr upp till MSVC och har som mål att kunna starta MSVB nästa sommar (att starta MSVB var mitt det långsiktiga mål jag satte upp när vi köpte Karat!), den usprungliga planen var att starta MSVB denna hösten, men pga att Karat var skadad hela vintern har vi fått tänka om lite. Ska berätta mer om hans skada i ett annat inlägg, blir så mycket text att läsa annars! Förutom att tävla dressyr har vi även börjat hoppa en hel del, Karat är egentligen en hopphäst så han har verkligen inget emot det så att säga. Nu undrar ni säkert varför jag köpte en hopphäst, när jag vill rida dressyr, men när jag köpte Karat för 5 år sedan ungefär så var jag väldigt inne på fälttävlan, hade tävlat det ganska mycket med ponnyn jag hade innan osv. Sedan blev jag så feg i hoppningen så det blev mer och mer dressyr för min del. Nu hoppar vi mest för att det är roligt, jag tycker det är superkul, men blir lite feg på högre höjder (läs högre än 1m). Ska dock försöka ta mig ut på lite hopptävlingar iår! Mitt mål med hoppningen är att nångång våga mig på att tävla 1.10, förhoppningsvis under nästa år.
Nu vet ni lite om mig och Karat och jag hoppas att ni vill fortsätta följa oss i vår träning mot MSVB starten!